Hållbarhet inom Avtalats rådgivningstjänst
Hållbarhet inom Avtalats rådgivningstjänst
Den 1 oktober 2018 genomfördes försäkringsdistributionsdirektivet (”IDD”) i Sverige genom en ny lag om försäkringsdistribution. Avtalats rådgivningstjänst omfattas av detta regelverk.
Den 2 augusti 2022 infördes hållbarhetsrelaterade uppdateringar i IDD-regelverket, vilket innebär att Avtalat ska hämta in och beakta dina hållbarhetspreferenser i vår rådgivning.
Uppdateringarna i regelverket innebär även att du ska få en förklaring till hur dina investeringsmål uppnås med hänsyn till dina hållbarhetspreferenser.
EU:s övergripande klimatmål är att EU ska vara koldioxidneutralt senast år 2050. Detta ska ske genom att
- öka andelen hållbara investeringar
- främja långsiktighet
- göra det tydligare vad som är hållbart.
För att uppnå detta så har EU upprättat olika förordningar där de nya EU-reglerna syftar till att underlätta och förtydliga rådgivningen kring så kallade hållbarhetspreferenser. Den finansiella rådgivaren (Avtalat) ska förklara skillnaden mellan:
- huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (engelska: Principal Adverse Impact, PAI).
- hållbara investeringar enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar − även kallad disclosureförordningen (SFDR).
- miljömässigt hållbara investeringar enlig EU:s taxonomiförordning (EU-taxonomin).
Punkterna 1–3 ovan kan användas enskilt eller kombineras för att fastställa dina hållbarhetspreferenser. De i sin tur ligger till grund för framtagandet av ett lämpligt råd. Om det inte skulle finnas någon sparprodukt i produktutbudet som motsvarar dina hållbarhetspreferenser ska det finnas möjlighet för dig att anpassa dina preferenser. Rådgivningens framtagna råd ska alltid vara lämpliga för dig.
De råd som lämnas inom Avtalats rådgivningstjänst grundas på det utbud som följer av ITP-upphandlingen som gäller vid tidpunkten för rådgivningen. Den senaste upphandlingen innebar bland annat att försäkringsbolagen fick beskriva sitt hållbarhetsarbete.
Samtliga upphandlade försäkringsbolag har undertecknat FN:s Global Compact och stödjer därmed de tio principerna inom miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och antikorruption. Samtliga upphandlade försäkringsbolag följer också FN:s UNPRI, som bland annat innebär att hållbarhetsfrågor integreras i besluts- och investeringsprocessen och att bolagen ska främja hållbarhetsprinciper på marknaden. I Avtalats rådgivningstjänst kan du via en särskild länk se hur det försäkringsbolag som vi rekommenderar för dig arbetar med hållbarhet.
För att vi ska kunna beakta dina hållbarhetspreferenser fullt ut i vår rådgivning krävs att information offentliggörs enligt den s.k. disclosureförordningen och taxonomiförordningen.
Vi har utifrån tillgänglig information anpassat rådgivningstjänsten så att den lämnade rådgivningen på bästa möjliga sätt tar dina önskemål om hållbarhet i beaktan (dvs dina hållbarhetstpreferenser).
(Se fördjupad information i nedan klickbara länkar).
Fördjupad information
Ett centralt begrepp inom hållbarhet är ESG. Det står för
- ”E”= Miljöaspekter (Environment), det vill säga begränsning av eller anpassning till klimatförändringar, hållbar användning av naturresurser, omställning till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av miljöföroreningar, skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
- ”S”= Social hållbarhet (Social sustainability ), det vill säga att bolag ska skötas på ett sunt och ansvarsfullt sätt och bland annat ta hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, jämställdhet, social integration och minoriteters rättigheter.
- ”G”= Bolagsstyrning (Governance), det vill säga styrelsens ansvar och sammansättning. I det ingår bolagens riskhantering, efterlevnad och transparens av exempelvis skatteregler och bekämpning av korruption och mutor.
Förordningen trädde i kraft i mars 2021 och anger bland annat hur fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare ska informera sina investerare och kunder om ESG-faktorer. Av informationen ska exempelvis framgå i vilken utsträckning en fond tar hänsyn till hållbarhet, samt hur den påverkar miljön och sociala faktorer. Syftet med förordningen är att öka transparensen kring hållbarhet, förenkla finansiering av tillväxt på ett hållbart sätt och bekämpa så kallad Greenwashing (grönmålning, det vill säga när bolag felaktigt påstår sig vara hållbara).
Det är det finansiella bolaget själv, som utifrån SFDR:s definition av vad som utgör en hållbar investering, sätter upp kriterier för vad som ska anses som hållbart eller inte. Producenten ska informera om hur stor andel av sparprodukten som består av hållbara investeringar enligt sina kriterier. I bedömningen klassas hela företaget som hållbart även om endast en del av företagets verksamhet bidrar till ett hållbarhetsmål. Eftersom gränsdragningar kring hållbara investeringar kan vara olika för olika sparprodukter är det inte säkert att de går att jämföra på ett rättvisande sätt.
Taxonomiförordningen trädde i kraft 1 januari 2022 och ska tillämpas fullt ut av finansiella företag först 1 januari 2024. Detta är en standard inom EU för att avgöra om en ekonomisk verksamhet kan ses som miljömässig hållbar. Syftet är att hjälpa dig att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Genom att ange hur stor andel av investeringarna som ska vara placerade i verksamheter som är förenliga med taxonomin kan du som kund styra ditt kapital till mer miljömässigt hållbara verksamheter. EU-taxonomin är endast delvis klar, vilket innebär att andelen i en sparprodukt som är förenlig med taxonomin kommer att vara lägre initialt. Med tiden väntas den andelen öka.
Enligt Taxonomiförordningen ska en ekonomisk verksamhet klassificeras som miljömässigt hållbar om den
- bidrar väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål
- inte orsakar betydande skada för något av miljömålen
- uppfyller vissa sociala minimikrav kopplade till mänskliga rättigheter och arbetsrätt
- är i enlighet med de tekniska granskningskriterierna som är satta för ett specifikt miljömål.
Det är fondbolagen och försäkringsbolagen som klassificerar sina produkter enligt ovan och är skyldiga att lämna information om den klassificering som gjorts för respektive produkt.
Med miljömässigt hållbar investering menas en investering i en ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål, ett socialt mål, en investering i humankapital eller ekonomiskt eller socialt missgynnade grupper. En förutsättning är att investeringen inte orsakar betydande skada för något av miljömålen.
Hållbarhetspreferenser består av dina val eller din önskan om att investera i olika former av hållbarhetsklassade finansiella produkter.
Dina hållbarhetpreferenser ska återspegla de råd som du får av rådgivningstjänsten. För att du ska ha möjlighet att få råd som baseras på dina hållbarhetspreferenser så kommer vi att kartlägga på vilket sätt du önskar investera hållbart. Detta sker genom att du gör val som rådgivningen sedan grundas på gällande om du vill ta hänsyn till investeringar som har:
- Produkter med någon andel i miljömässigt hållbara investeringar enligt EU:s taxonomi.
- Produkter med någon andel andra hållbara investeringar som består i hållbara investeringar (miljö och socialt).
- Produkter som tar hänsyn till investeringarnas eventuella negativa påverkan/konsekvenser på miljörelaterade eller sociala faktorer, exempelvis utsläpp av växthusgaser eller koldioxidavtryck.
Om vi inte kan erbjuda dig en produkt som matchar dina hållbarhetspreferenser så ska vi kommunicera det tydligt till dig.
En del av SFDR handlar om hur verksamheten i ett företag påverkar omvärlden på ett negativt sätt, bland annat miljön, arbetsförhållanden och sociala villkor. Det är i dag inte tvingande att lämna information om huvudsakliga negativa konsekvenser och hur dessa har hanterats för alla sparprodukter. Det är därför inte säkert att den informationen finns tillgänglig på marknaden.